Fem klassiska svenska serietidningar

Vi tar en titt på några av de mest klassiska svenska serietidningarna – givetvis med en klassisk Disney-anka högst upp på listan.

I Sverige hade serietidningarna sin storhetstid från 50-talet fram till 90-talet. Därefter har antalet i tidningshyllorna minskat från cirka 80 till det 20-tal som i dag fortfarande ges ut. I den här artikeln tar vi en titt på några av de absolut mest populära tidningarna i den svenska seriehistorien.

Kalle Anka & C:o

Disneys karaktär Kalle Anka har länge varit omåttligt populär i Sverige. Antagligen mer populär här än någonstans i hela världen, till exempel är Musse Pigg betydligt mer välkänd och etablerad i Disneys hemland USA. Tidningen ges fortfarande ut varje vecka, trots att serietidningsmarknaden sjunkit mycket sedan storhetstiden, och är med sin utgivning sedan 1948 den äldsta serietidningen som fortfarande ges ut i Sverige. Till en början kom tidningen ut varje månad, senare varannan vecka och sedan 1959 är Kalle Anka en veckotidning.

Kalle Anka & C:o innehåller serier som handlar om diverse olika Disney-karaktärer och deras liv och äventyr, oftast i hemstaden Ankeborg. Andra karaktärer som ofta förekommer är bland annat Kalles brorsöner Knattarna, Joakim von Anka, Musse Pigg och Långben. Bland några av de mest kända serietecknarna kan Carl Barks och Don Rosa nämnas. Bägge från USA, men mycket mer populära och kända i Sverige.

Översättare av tidningen var från början Axel Norbeck mellan 1948 och 1957. Han ersattes av PA Westrin från 1957 till 1981. Därefter tog Ingrid Emond över under fyra år 1981-1985. Sedan 1985 översätter Kalle Anka-entusiasten Stefan Diös tidningen, på senare år med andras hjälp. Med tanke på hur många barn och ungdomar tidningen nått ut till genom åren så anses dessa översättare haft ett ganska stort inflytande på det svenska språket.

Bamse – världens starkaste björn

By Rune Andréasson 

En annan gammal favorit hos barnen i Sverige är Bamse. Serien handlar om en liten björn som blir starkast i världen när han dricker sin farmors dunderhonung. Andra kända karaktärer från Bamse är bland annat den oftast rädde kaninen Lille Skutt och den trötta och långsamma men mycket kloka sköldpaddan Skalman.

Den första serien kom 1966 men Bamse fick vänta på att ha en egen tidning fram till 1973. Bamse skapade av Rune Andreasson, som innan succén med Bamse försökt sig på att skapa flera serietidningar – ofta med björnar i huvudrollen.

Rune Andreasson pensionerade sig 1990, även om han fortsatte teckna en del, och dog sedan 1999. Även om Bamse-tidningen är ganska populär ännu i dag så hade den sin storhetstid på 80-talet. Andreasson, som länge skrev alla manus själv, fick ofta kritik för att Bamse och hans värld hade en ganska tydlig vänsterprägel. Denna socialistiska inriktning gjorde också att det var svårt att exportera tidningen utomlands, även om försök gjordes i Östeuropa.

Utöver serietidningen ”Bamse – världens starkaste björn” så har det också gjorts ett antal kort- och (på senare år) långfilmer om Bamse och hans värld.

Fantomen

Ingen kan väl ha missat att det under lång tid varit väldigt populärt med superhjältar i USA.

En amerikansk superhjälte som dock haft betydligt större genomslag i Skandinavien än i hemlandet är Fantomen, den trikåklädde brottsbekämpare som vanligtvis befinner sig hemma i det påhittade afrikanska landet Bengalien, även om han naturligtvis haft äventyr jorden runt.

Lee Falk skapade karaktären som hade sin debut i amerikanska dagstidningar 1936. Eftersom att varken Batman, Stålmannen eller Spindelmannen fanns på den tiden var Fantomen en ganska unik karaktär, även om det fanns några superhjältar så som Zorro.

1940 började olika dags- och veckotidningar publicera Fantomen-äventyr i Sverige. Karaktären kallades då för ”Dragos”, något som han också skulle komma att kallas när serietidningen började ges ut 1950. På 1960-talet började även svenska manusförfattare och tecknare producera egna Fantomen-serier, då det inte kom särskilt mycket nyproducerat material (även om skaparen Lee Falk höll igång hela vägen fram till sin död 1999).

På senare år har upplagan minskat, precis som med alla andra serietidningar, men Egmont ger fortfarande ut 26 nummer per år och antalet läsare som följt serien i generationer håller alltjämt tidningen vid liv.

91:an (tidigare 91:an Karlsson)

1932 skapade Rudolf Petersson karaktären 91:an Karlsson, en värnpliktig ung man som gör lumpen på regementet i påhittade staden Klackamo. Det dröjde dock till serietidningsboomen på 50-talet innan 91:an fick en egen tidning. Första numret kom 1956. Det hade då redan gjorts ett antal humoristiska långfilmer och dess karaktärer, vilka utöver 91:an också innefattar exempelvis den tuffare 87:an Axelsson, sparsamme kaptenen Julius Bern och dumme, tjocke 63:an Gustavsson.

Tidningen utkommer varannan vecka och redaktören/manusförfattaren Leif Bergendorff, som jobbat med tidningen i dryga femtio år och som trots att han närmar sig 80 alltjämt fortsätter att skriva att seriemanus.

Buster

Buster är den enda serien i den här artikeln som inte längre ges ut. Utgivningen slutade 2005 efter många år av sjunkande försäljningssiffror. Precis som för andra serietidningar blev det svårt att konkurrera med moderna intressen så som tv-spel.

Buster började ges ut 1960 i England och innehöll äventyrs- och sportserier, oftast om fotboll. Tidningen kom 1967 till Sverige och från början var det mest bara översättningar av de brittiska serierna, men ganska snart fick den svenska tidningen ett eget liv. Att serien ”Roy of the Rovers” var den överlägset mest populära i de gamla tidningarna innebar att svenska Buster fokuserade mer och mer på sportserierna, tills man blev en nästintill renodlad sportserietidning.

Medan seriematerialet länge främst var brittisk eller amerikanskt så började man på 70-talet även ta in svenska serier, så som IFK Trumslagaren och Åshöjdens BK. Dessutom var titelserien, alltså Buster, populär hela vägen fram till nedläggningen 2005.

Något som vittnar om tidningens popularitet i Sverige är att fanklubben Buster-klubben total hade 170 000 medlemmar.

Leave a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Add Comment *

Name *

Email *