I början av 2000-talet slog internet igenom på allvar. Innan dess var teveapparatens storhetstid. I den här artikeln tar vi upp fem tv-program det svenska folket bänkade sig framför varje vecka.

Rederiet

Rederiet var en dramaserie av typen ”såpopera” som pågick i tjugo säsonger och 318 avsnitt. Serien gick på SVT och man fick där följa livet på finlandsfärjan MS Freja samt på redarfamiljen Dahléns kontor. Många kända svenska skådespelare medverkade (vissa, så som Mikael Persbrandt gjorde faktiskt även sin debut i programmet), och ofta hade serien mer än två miljoner tittare per vecka. Humor, drama och tragedi blandades på ett sätt som knappt skådats tidigare i Sverige, även om föregångaren ”Varuhuset” hade en åtminstone ganska liknande stil.

Rederiet var känt för att vara en mer kostsam och kvalitativ produktion än vad liknande tv-serier brukar vara, med många ur Sveriges skådespelarelit som medverkande. Serien började 1992 och varade i tio år. 2002 sändes sista säsongen, men Rederiet har visats i repris på SVT flera gånger och periodvis funnits tillgänglig på SVT Play.

Tre Kronor

TV4 såg att SVT lyckades få till en riktig succé i form av Rederiet och ville också göra en såpopera… om än en något billigare och mindre genomarbetad sådan, vilket märks om man tittar på gamla avsnitt på till exempel Youtube.

Det hindrade inte Tre Kronor från att bli en nästan lika stor framgång. Serien utspelade sig i påhittade villaförorten Mälarviken, någonstans i Stockholms närhet, och man fick följa ett antal olika familjer och deras samliv i området och det lokala centret, restaurangen och idrottshallen Tre Kronor.

123 avsnitt sändes under sammanlagt tio säsonger och i dag är serien kanske mest ihågkommen för sitt brutala slut då psykopat-pastorn Sten Frisk sprängde sig i luften medan de allra flesta huvudkaraktärerna befann sig i lokalen. Inget lyckligt slut med andra ord.

Några år senare gjordes en långfilm om populära (och komiska) karaktärerna Reine och Mimmi, som vid det dramatiska serieslutet redan lämnat Mälarviken för längesedan. Fler filmer planerades, men eftersom att den första – ”Reine och Mimmi i fjällen!” – blev ett fiasko så gjordes inga fler. Det gick också rykten i flera år om att serien skulle återstartas… men det hade onekligen blivit komplicerat eftersom att det gick att anta att de flesta karaktärerna dött i sista avsnittet.

Fångarna på fortet

Tävlingsprogrammen hade också sin storhetstid på 90-talet.

Ett av de allra mest populära var Fångarna på fortet som gick i då relativt nystartade TV4 och blev ett av deras verkliga flaggskepp i kampen om tittarna. Serien baserades på ett franskt tv-koncept där deltagare åker till övergivna militärsjöfortet Fort Boyard där deltagarna, oftast från två olika lag, ska försöka klara av utmaningar i olika ”celler” för att vinna nycklar och lösenord som sedan används för att vinna en stor skatt.

Den första svenska säsongen av Fångarna på fortet sändes 1990, då med Erik Blix som programledare. Det var dock nä gamle skidåkaren Gunde Svan och Agneta Sjödin tog över programledarskapet som det verkliga genombrottet kom bland tittarna. Totalt har det spelats in 21 svenska säsonger, de flesta med Svan & Sjödin som programledare även om båda haft avbrott från rollen då och då.

Tittarsiffrorna har varierat över tid men under storhetsåren på 90-talet sågs programmet i genomsnitt av över två miljoner svenskar.

Expedition Robinson

Brittiske Charlie Parsons hade en idé om att låta helt vanliga människor åka till en öde ö och där kämpa om att hålla sig kvar så länge som möjligt. Men både i England och i USA tyckte man att programidén var korkad. Svenska produktionsbolaget Strix nappade dock.

Innan Robinson fanns knappt dokusåpor där vanliga människor, ständigt bevakade av kameror, under en längre tid skulle leva tillsammans och försöka åstadkomma saker. Att deltagare skulle rösta ut varandra var också ett helt okänt fenomen i hela världen.

Men Expedition Robinson ändrade allt detta när det visades 1997 i SVT. Trots enorm kritik innan programmet visades – många kallade det ”TV-mobbning” – så blev det den kanske största svenska tv-succén genom tiderna. Programidén såldes snart till mängder med länder världen över, men framför allt i Europa där öde-ö-konceptet är mer exotiskt än det kanske är på vissa ställen.

SVT sände de första sju säsongerna, 1997-2004, innan andra TV-kanaler sedermera tagit över. Lika populärt som under den enorma hajpen på 90-talet har det dock aldrig blivit igen… och lär heller aldrig bli.

Bingolotto

Ett lotteriprogram med dansband och en massa gamlingar kan väl inte vara så roligt?

Svenska folket höll inte med. De flockades framför den tjocke, glade programledaren ”Loket” Olssons tv-program efter premiären i TV4 1991 (programmet hade i några år gått på Göteborgs lokal-TV-kanal Kållevisionen).

Bingolotterna köps i butiker och från idrottsföreningar. Siffrorna ropas ut, får man en hel vågrätt eller lodrätt rad vinner man ett förutbestämt pris – och möjligheten att ringa in till programmet och tävla om finare priser.

Programmets popularitet innebar att lottförsäljningen blev en mycket viktig del i idrottsföreningarnas ekonomi. Under de mer än 30 år som Bingolotto pågått (vilket det fortfarande gör, även om det inte är lika populärt längre) har man bidragit med mer än 17 miljarder kronor till idrottsrörelsen.

1999 tackade populäre programledaren Loket Olsson för sig. Därefter har tittarsiffrorna minskat: i mitten av 90-talet tittade ofta över två miljoner svenskar på Bingolotto, en siffra som i dag brukar ligga mellan 100 000-200 000. Dock drar programmet fortfarande ibland miljonpublik under speciella kvällar, så som Bingolottos uppesittarkväll (vanligtvis dagen innan julafton).