Den gula treskillingen (också kallad gul tre skilling banco) är det kanske mest omtalade frimärket i världen – och dessutom det näst dyraste.
Den gula treskillingen, lika välkänt under namnet ”gul tre skilling banco”, är världens mest kända frimärke – och det näst dyraste.
1855 började Sverige trycka frimärken. Konceptet med frimärken var då en ganska ny företeelse. Det första hade tryckts i England bara femton år tidigare och spred sig snabbt över världen. I Norden var Danmark först då man tryckte frimärken redan 1851, innan Sverige och Norge följde efter 1855.
Den första uppsättningen frimärken hade fem olika värden. Alla hade det svenska statsvapnet som motiv och valörerna gick från tre till 24 svenska skilling (vilket var den dåvarande svenska motsvarigheten till ören, som infördes först tre år senare).
Frimärket med tre skilling trycktes i vanliga fall med en blågrön färg medan det med åtta skilling trycktes i gulorange. Medan det inte är helt klart vad som gick fel (troligtvis gick någonting fel under tryckprocessen) så trycktes också ett okänt antal tre skilling-frimärken i gulorange färg. Medan antalet som sagt är okänt så har endast ett av dessa hittats, och det har råkat bli världens förmodligen mest omtalade frimärke.
Det dröjde innan någon upptäckte att det gått fel, trots att frimärken väldigt snabbt blev någonting människor samlar på. Först år 1886 upptäckte en ung samlare vid namn Georg Wilhelm Backman på Väster Munga Gård att det fanns ett konstigt treskillingsmärke i sin mormors samling uppe på vinden. Stockholms frimärkshandlare Heinrich Lichtenstein betalade sju kronor för frimärket, vilket i dag motsvarar lite mer än 500 kr. Frimärket var poststämplat i Nya Kopparbergen den 13 juli 1857.
Säkert kul för 14-årige Georg, men kanske inte om han fick höra vad frimärket senare skulle bli värt!
De närmaste åren kom frimärket att byta ägare flera gånger. Sigmund Friedl sålde 1894 frimärket till fransmannen Philipp von Ferrary, som då hade världens största samling, för 4000 gulden.
Allt eftersom tiden gick och inga andra gula treskillingsmärken dök upp, trots ivrigt letande, så började man misstänka att frimärket kanske inte bara var sällsynt – utan möjligen det enda bevarade exemplaret. Detta fick naturligtvis värdet att öka.
När von Ferrary dog 1917 auktionerades hans samling ut till diverse adelsmän i Europa. Von Ferrary hade visserligen testamenterat samlingen till ett tyskt museum men den franska regeringen konfiskerade frimärket, som en del av avbetalningen i det tyska skadeståndet efter första världskriget, och auktionerade därefter ut samlingen. Svenske baronen Eric Leijonhufvud köpte märket som han snart sålde vidare till samlaren Claes A Tamm för 1500 pund, vilket omräknat till i dag innebär att han betalade mer än en miljon kronor för märket. Tamm sålde vidare frimärket 1928 till advokaten Johan Ramberg för 2000 pund.
Ramberg var först osäker på om frimärket var äkta och förhörde därför en nu 60-årig George Wilhelm Backman om dess äkthet. När det var bekräftat att frimärket var detsamma, så behöll Ramberg märket en tid, innan Rumäniens kung Carol II köpte det från ett auktionshus i London för hela 5000 pund.
Tretton år senare köptes det av tyske Rene Berlingen för en summa som inte fastställts. Han behöll det i hela 34 år innan det auktionerades ut på en auktion i Schweiz för 977 500 schweiziska franc, vilket då var världsrekordet för den dyraste frimärkesförsäljningen. Med dagens inflation motsvarar detta cirka 17 miljoner kronor.
1990 och senare 1996 såldes frimärket återigen, den sista av dessa gånger för hela 2 500 000 schweiziska frank. Sedan 2013 finns frimärket åter på svensk mark, då finansmannen och filatelisten (en filatelist är en frimärkssamlare) Gustaf Douglas. Medan en försäljningssiffra från 1998 på runt 15 miljoner kronor är det senaste kända priset, så har Gustaf Douglas – utan att nämna exakt summa – berättat att han betalat mer än så för märket.
Varje gång frimärket sålts har det varit det dyraste i världen, men bara månader efter att Gustaf Douglas köpt gul tre skilling banco, så såldes ett annat frimärke – ett från Brittiska Guyana från 1856 – för ett värde av hela 63 miljoner kronor. Det är inte speciellt sannolikt att treskillingsmärket när det hamnar på marknaden igen (Gustaf Douglas har dock ingen vilja att sälja det) kommer att gå för en större summa.
Andra kända svenska frimärken
Utöver gul tre skilling banco så är också de andra bancoskillingmärkena värda hyfsade pengar i dag – beroende på kvalité och poststämpling kan detta variera mellan någon hundralapp upp till tusentals (och i sällsynta fall tiotusentals) kronor.
En annan raritet är de så kallade Värnamofrimärkena. Frimärksserien ”Gustav V medaljong” utgavs 1918 och medan vissa av dessa märken var väldigt vanliga och inte är värda särskilt mycket i dag, så drogs valörerna 55 öre (i ljusblå färg) och 80 öre (svart) nästan omedelbart in av Postverket för att få nya valörer. Postkontoret i Värnamo missade dock detta och hade fått in tusen exemplar av varje, varav en del hann säljas. Både ostämplade och stämplade märken har i dag ett högt värde och kan ofta säljas för tiotusentals kronor om skicket är bra. De mest värdefulla är faktiskt de som sitter kvar på gamla brev.
Fortfarande populärt att samla frimärken
Även om det säljs mycket färre frimärken i dag, eftersom att mycket av vår kommunikation flyttats till internet, så är det fortfarande en mycket populär hobby att samla frimärken i Sverige. Det finns ett antal föreningar, både nationella och lokala, och på sociala medier som Facebook finns gott om grupper för filatelister.
Många samlar specifika frimärksserier – till exempel den bancoskilling-serie från 1850-talet som nämnts i denna artikel. Andra serier innefattar bland annat gamla kungar eller andra kändisar. Andra köper samlingar av osorterade frimärken från hela världen för att sedan kolla igenom varje för att försöka hitta frimärken som är värdefulla eller som har en spännande historia.
I Norden används ofta FACITs katalog över alla utgivna frimärken i Sverige. I denna katalog finns uppskattningar av samtliga frimärkens värde. Dessa kataloger kostar dock flera hundra kronor, så har man bara något enstaka frimärke man är nyfiken på kan det vara en bättre idé att gå in på till exempel Facebook och fråga i någon av grupperna där frimärken köps, säljs och diskuteras.